11.7.10

Bekännelser från inuti en bastu

Hej alla lyckliga svenskar denna underbart varma inte alls kvava sommardag. Detta är Agnes kära vän Billie som "gästbloggar". Bara att Agnes inte riktigt vet om det. Hon ligger i min 50 cm breda säng - som vi ska dela denna friska, luftiga inte alls jättekvava sommarkväll - och klagar på hur varm hon är. Samtidigt lyssnar vi på Jesus Christ Superstar Soundtrack, den där med Ola Salo i. Och Agnes har ställt samma fråga fyra gånger inom av loppet på fem minuter nu: "alltså, kysstes Jesus och Judas under musikalen? Hur många gånger?" - hon är lite besatt.

Jag vill inte att Agnes åker tillbaka down under. Men då jag vet att det inte finns någonting jag kan göra för att hindra det som komma skall försöker jag göra det bästa av sitautionen (kolla vad jag mognat under mitt år i Frankrike!). Jag har försökt piffa upp den här döda bloggen lite, så att Agnes återfår lusten att blogga. Och under den kommande omgången i Australien ska hon ge oss redogörande, långa inlägga med färska bilder på aborignerna, papegojorna, vinter när det egentligen ska vara sommar och allt annat som ingår i Agnes vardag där på andra sidan jorden. Har lagt in en profilbild där på högra sidan tagen i min och Agges "bästa shoppingstad" Malmö. Sen gjorde jag en header som Agnes förbjöd mig att använda, men jag tyckte den var rolig, så jag lägger upp den i detta inlägg.



Sen ska jag även ändra så att det som anonym eller med namn/URL går att kommentera. Så att JAG kommer kunna kommentera.

Agnes. Även om jag kanske inte visar det när du sätter dig på hyrda skohyllor så älskar jag dig. Tomrummet du lämnar efter dig är enormt. Och NEJ, det är inte för att du är tjock. Ta hand om dig där nere. Make every day count. Okej, lite väl tacky blir det nu. Men det jag vill ha sagt är att Lund står praktiskt taget still medan du tar ann dig utmaninger i ett annat land. Vi finns här med öl och spoonande i botan när du kommer hem igen.

On se reverra bientôt <3
Din Billie